Mellan hopp och förvivlan
Kan inte tänka mej något värre sinnestillstånd, än att ständigt pendla mellan det som anses vara normalt, och totalt kaos!
Dessutom inte ha möjlighet att påverka det.
Barnen och Blomman är det enda jag har!
Vill ha dem SÅ mycket.
I lugn och ro.
